Jonas Bouleau, Tiden tar en cigarett, olja på MDF, 2012
Grupputställning: Jonas Bouleau, Dan Lindau, Peter Grinsfeldt, Daniel Diamant
Plats: En lägenhet i Hägerstensåsen, Stockholm
Utställnings titel: Location, Location, Location.
Jag åker till gamla stan för att se
en utställning med min gamla professor Krissan. Hon visar nya
målningar som i stil och ämne påminner om målningar hon gjorde redan -79. En serietidningsaktig stil med färger som påminner om David Hockneys landskaps målningar och tunna konturlinjer som skulle
kunna vara ritade av Robert Crumb. Krissans målningar är dock mer
komplicerade än så. Den uppbrutna perspektivet och de lager av
temperafärg som sedan blir det som vid en första anblick för
tankarna till serier är ytterst genomtänkta. I temperans matta
skikt ser vi rester av Konsums logga och den vita ”asfalten” är
svårbestämbar. Hennes bilder av förfallna stadslandskap saknar
helt invånare. Det är rogivande att följa den krackelerade
infrastrukturen, leta spår efter människor. Ledtrådar för vad som
har hänt. De vita pappersarken som blåser omkring i bilderna säger
hon själv är tanken om att vi är oskrivna blad. Redo att formas
hur som helst, arvlösa. På något sätt i kontrast till de
tidningshögar som också lämnats kvar, vårt behov av att försöka
övertyga och förklara. Jag skiftar hela tiden mellan att se det
skrämmande i en slags ostoppbar miljökatastrof som dödat staden
till att tänka att den här staden kanske från början är byggd
för vattnet. Det är kaklat och broarna och trapporna ett sätt att
leva med vattnet. Människorna har kanske bara självmant övergett
ett uppenbart ohållbart system som staden utgjorde och gått vidare.
Långsamt flyttar havet tillbaka. Kvar är ruinerna och Konsums
evighetssymbol.